Lennart Carlie och Christer Larsson berttar om fornminnesinventeringen i Hasslv.
Det har gjorts fornminnesinventeringar p sen p 60-talet och p 80-talet. Pehr Osbeck och Wiktor Ewald har ocks
dokumenterat mycket. Man trodde att det skulle bli ganska enkelt eftersom man redan visste s mycket. Man skulle
underska omrdet frn E6 till Brante Klla vgen. Man utkade till Rollstorpsvgen. I norr-sder gick man frn Stensn
till skogen.
Det fanns 8 fornkrar, Lugnarohgen, 3 hgar vid Dmestorp (p sltten) och ngra i ett omrde lngre bort mot Karup
(vid Skiljebcken). Det fanns ingenting mellan Strvomrdesparkeringen och Brante Klla frutom Varggropen, som nog inte
r en fngstgrop. Sammanlagt fanns det c:a 20 st. Nu efter inventeringen finns det 140 st. Det r hlvgar, torp, kvarnar,
fossil kermark, brons- och jrnldersgravar (bl.a. 3 rsen p kalhygget p hjden).
Vgen gick lngs sen upp lngs Skiljebcken och vidare mot Hulrugered och Nidingstorp.
Det gick flera vgar upp mot Ekered. Uppt Halland vadade man ver Stensn vid Hasslvs bro. Vid Prmhuset var det fr sankt.
Fornkrar finns ovanfr Hasslv, Flintarp, vid parkeringsplatsen och vid Nidingstorp. De r 2000 r gamla. Osbeck talar om
Hackebila och hackaretiden. Det fanns fast bebyggelse p sen. Det fanns bebyggelse p sltten vid Flintarp och vidare upp
mot Laholm. Det fanns ingen bebyggelse vster om Skillnadsbcken ute p sltten. Det r ven tomt bort mot Yllevad.
Frn Brante Klla bort till vindskyddet finns 2000 r gamla krar. Dr finns sm odlingsrsen och kanter nert. Det finns
en gammal hlvg upp lngs bcken (frn svngen mellan Kejsarens och Skogsbrynet). Den r inte s djup. Det finns en stor
hlvg med 3-4 meter djupa raviner vid Skillnadsbcken. De blev s djupa genom slitage; klvar, hovar, fotspr, vagnar, regn
o s v. I Klarabck finns stengrunder som r lmningar efter kvarnar. De var kanske olagliga fr de finns ej p kartor frn
1750 1800. Tjuvhultsbcken (Rinner ner vid Leifs) delar sig vilket tyder p att man lett den i olika fror vid kvarnar,
men dr finns ingen lmning efter en kvarn.
Det ska s smningom komma broschyrer och skyltar.
Det var bronslder 12-1300 f Kr till 5-600 e Kr. Sedan finns det inget frrn p Vikingatiden. Sedan r det tomt. Vgarna
finns men de r svra att datera. Karta ver Algustorps by finns inte. Mycket finns frn 17-1800 talet.
P bronsldern gjorde man rejla gravar, p jrnldern var det mindre gravar. I mellersta Skne var det resta stenar.
Gravarna frn denna tiden r ej synliga hr. Allt ligger dolt under marken. Jrnldern fr man grva fram. Nr man pljer
fr man upp stenyxor o dyl frn stenldern. Man grvde vid Vsterby nr man gjorde cykelbanan och mellan byn och bron nr
man rtade vgen. D hittade man jrnlder. Boplats p hjden bakom huset.
Mellan jgarstenlder och bondestenlder 6000 f Kr gick havet vid 10 meters kurvan. Det var en vik d. Viken gick till bron.
Det r ett unikt omrde ven betrffande vxtlighet och djurliv. Det finns mycket dokumentation. Pollenanalyser i krr vid
parkeringen. r ej klara. Adam av Bremen har beskrivit hur det vara att frdas ver sen p 1000-talet. Ehrensvrd gde
Dmestorp i slutet av 1700-talet. Peter von Mller p Skottorp p 1800-talet. Dmestorp p 1800-talet hade mest sltterngar.
De var sanka och hade en enorm flora; orkider (10% ker). Det var lite krar dr det var torrare. P andra sidan Stensn
var det ljunghedar. P 1920-talet hade det frndrats. D var det mycket mer ker. Det var sltter lngs vattendragen. (Man
muddrade Stensn p 20-talet och p 40-talet.) Man dikade, bttre plogar, bttre dragdjur. P ljunghedarna var det kalk, guano
och mrgel som stadkom frndringen.
Ehrensvrd gde Dmestorp 1796 98. Han var chef fr Sveriges flotta och Gustav IIIs gunstling. Efter att de frlorade
sjslaget vid Finland p 1780-talet fll han i ond och flyttade till Dmestorp. Det var hans mest kreativa r. Han var vn
med Tobias Sergel som ocks tecknade. Planer finns p att visa teckningarna i Laholm. Osbeck skrev inget om Ehrensvrd men
de trffades fr Sergel har gjort en teckning dr Ehrensvrd talar med en bonde och Osbeck. Osbeck var ldre n Ehrensvrd.
Ehrensvrd hade nya ider. Han frskte s sden korn fr korn. Tyvrr i alltfr stor skala och ett torrr. Bara vart 1000de korn
grodde. Ehrensvrd fick g frn grden.
Osbeck har skrivit om folket, om djuren och om vxterna. Vxterna finns ej utgivet. Han skrev bl a om att det fanns utter i
Stensn. Svinen blev yra och galna av mycket bokollon. Kalkonerna blev vilda av bokollon. Det fanns braxen i n. Man kunde
koka starkt lim av fjllen. Kyrkolus eller skrubbor r grsuggor. Dem silade man i nsselvv och gav barn fr att bota
kikhosta.
Det fanns mnga arter som inte finns i Sverige idag. T ex hrfgel, blkrka, mellanspett, svart stork, alpbock, stor ekbock,
lderbagge (finns p Vdern, p ek, luktar rysk lderolja), ekoxe (kallades horngreve och hornko och finns knappt idag).
kerskallra finns nstan ej i Sverige idag. Den var ett besvrligt ogrs. Man blev sjuk om det fanns fr mycket frn i mjlet.
Osbeck inventerade antalet ekar i Halland 1825. D fanns det 396 255 ekar. Endast 800 dg till timmer. Resten var vrak
o s v. P dem levde alla baggar och andra smkryp. Det finns en stor fin ek p strvomrdet. Den r inte tillrckligt gammal
fr att hysa alla kryp n. En bok kan bli c a 300 r. Det finns dem som r 330 r p Vdern. Nu fr tiden huggs de vid 150 r.
Organismerna behver dem de sista 150 ren. Mngfalden frsvinner annars. Drfr behver omrdet naturskyddas.
Det bestr av krit- (kalkhaltig) morn. Bckarna r inte frsurade. De har ett unikt djurliv. Hr finns slndelarver, ring
o s v.
Det finns tre speciellt fina omrden i Halland. Det r kulla, Biskopstorp och Hallandssen. Hallandssomrdet r 450 ha.
Bok finns bara i Europa. I norra Polen, Tyskland och v Europa r bokskogen borta. Vi har den finaste. I sder och ster r
det en annan typ.
Unika r mnviol, landsnckor (1-1,5 cm), bokspolsncka (p askar dr den betar p sensommaren) igelkottrksvamp och gr
kantarell. Det beror p gammal skog. Mnga trd r ver 150 r. Det ldsta p strvomrdet r 204 r.
Ett likadant omrde som hr finns p sydsidan frn Margretetorp och vsterut.
Tillbaka till historia!